”Hatten av för den kraft som finns i er förening”

innan-start-berlin-marathon-2015

Inför lördagens prestigefyllda uppgift som en av två prisutdelare på Risveden Terräng talar kommunalrådet Lill Jansson om idrottsföreningens roll i samhället.

– Jag tror vi behöver hitta sätt att stödja föreningar mer och på andra sätt än idag, säger den maratonlöpande Lerumspolitikern.

På lördag delar Lill Jansson (L) ihop med fotbollslegendaren Torbjörn Nilsson ut priserna till medaljörerna i Risveden Terrängs 15 olika klasser.

Ett uppdrag hon ser fram emot.

– Det ska bli kul. Jag hade tankar på att springa själv, men eftersom jag är anmäld till Berlin Marathon om några veckor blir det lite för nära inpå. Nu spricker det med Berlinmaran ändå. Jag har drabbats av hälsporre och är glad över att jag kan gå över huvud taget. Det gör det extra trevligt att ändå få vara med på ett hörn på Risveden Terräng.

Risveden Terräng är sedan 2013 det idrottsevenemang i Lerums kommun med flest vuxna deltagare. Vad säger det om löpningens och den ideella föreningens kraft?

– Att löpning är ett fantastiskt sätt att motionera på! Det är bara att dra på sig skorna och sticka ut. Löpning är bra för både kroppen och knoppen. Den som springer motverkar både depressioner och kan förskjuta demenssjukdomar, det finns det mycket forskning på nu, och motionslopp är definitivt något som motiverar folk att börja springa och fortsätta springa.

– Hatten av för det engagemang och den kraft som finns i er ideella förening och i andra ideella föreningar.  Utan ideella föreningar stannar Sverige.

Risveden Terräng och Sjöviks SK har sedan i våras ihop med några andra aktörer bedrivit löpträning för ensamkommande. På lördag står några av dem på startlinjen. Vilken roll bör idrottsföreningen ha i det framtida samhället?

– Föreningar är på något sätt kittet i Sverige och inte minst idrottsföreningar. Jag tror vi behöver hitta sätt att stödja föreningar mer och på andra sätt än idag och där får jag som politiker mycket input från olika föreningar. Behoven ser olika ut. En del föreningar behöver halltider och kanske idrottsanläggningar av olika slag, andra föreningar behöver stöttning med administration. Som kommunalråd lägger jag mycket tid på att träffa föreningar, för att få en bild av hur de olika behoven ser ut.

– Att få med ensamkommande barn och andra nya kommuninvånare i föreningslivet är en av de viktigaste nycklarna när det gäller integration. I princip en förutsättning. Det är ju faktiskt så vi umgås och träffas i Sverige, i föreningar. Inte bara naturligtvis, men till stor del. Så här gäller det att se till att föreningarna får det stöd de behöver.

Idrott är viktigt för invånarnas hälsa och välbefinnande. Vilka kommunala satsningar är i pipeline för att främja en aktiv fritid för medborgarna i Lerums kommun?

– Vi tittar just nu på hur behovet ser ut på anläggningssidan och hur vi tror att det kommer att se ut i framtiden, och utan tvekan kommer stora investeringar att behöva göras. Det handlar egentligen om i vilken takt vi mäktar med att investera, rent ekonomiskt.

– Först ut är en ny hall vid gymnasiet i Lerum, som vi hoppas ska vara klar ganska så snart. Det är en investering på 120 miljoner så det är stora pengar det handlar om. Förra året avsatte vi pengar för att rusta upp ridhuset på Nääs, som också är en viktig anläggning.

Vad mer kan göras?

– Som politiker vill jag se över bidragsreglerna. Som det är idag är det bara barn och ungdomar, som är medlemmar i en förening, som får bidrag. Det betyder att min son som spelat fotboll i en förening, fick sitt idrottande indirekt subventionerat, medan min dotter som tränat på gym, fick betala hela kostnaden själv (eller ja, hennes föräldrar fick göra det). Frågan är om det är rimligt.

– Vi behöver också fundera på vad äldre människor behöver för att känna sig motiverade att motionera. För som sagt, motion är bra för hälsan även när man blir äldre. På alla sätt.

Har du själv funderat på att delta i Risveden Terräng? Din kommunalrådskollega Dennis Jeryd har exempelvis sprungit två gånger.

– Ja, det har jag och ja, det kommer jag att göra. F ö springer jag fortare än Dennis Jeryd!

Hur ser din egen idrottsbakgrund ut?

– Som barn spelade jag basket och tränade friidrott. Som vuxen har jag mestadels ägnat mig åt löpning. Periodvis ska sägas, ibland har jag haft svårt att hinna med. Förra året sprang jag Berlin marathon och planen är minst ett maratonlopp om året och bli snabbare och snabbare för varje år.